Omgivningsbuller
Här finns information om buller från olika källor: väg-, spår- och flygtrafik, samt buller från industri, byggprojekt och annan verksamhet. Läs även om olika kartläggningsmetoder av buller, samt kunskap och länkar om regler och riktvärden för buller.
Vad är omgivningsbuller?
Buller brukar definieras som oönskat ljud. Till omgivningsbuller räknas normalt buller från transportsystemet, det vill säga väg-, spår- och flygtrafik, samt industri- och annat verksamhetsbuller. Det finns förstås fler källor till buller i vår omgivning, till exempel ljud från grannar, byggen, restauranger och barer, renhållning/sophämtning, fläktar och ventilationssystem och vindkraft, för att nämna några.
Omgivningsbuller är den vanligaste miljöstörningen i vårt samhälle och vi utsätts dagligen för buller från en rad olika källor, både i bostaden, på arbetsplatsen och när vi rör oss ute i samhället.
Hur många utsätts för trafikbuller?
Trots insatser för att minska exponeringen så utgör buller ett allt större folkhälsoproblem, framför allt beroende på en ökad urbanisering, förtätning och tillväxt av transportsektorn men också på upplättnader av riktvärdena för väg- och spårtrafikbuller vid nybyggnation av bostäder.
Buller över en 55 dB dygnsekvivalent ljudnivå (LAeq,24h)
Beräkningar av antalet utsatta för trafikbuller i Stockholms län görs av Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm, och Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, i samarbete med Arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet.
Skattningarna baseras på befolkningsrutor om 100m x 100m och visar antal och andel i befolkningen som bor i områden med bullernivåer som överstiger 55 dB i dygnsmedelnivå (LAeq,24h). Ljudnivån 55 dB har traditionellt sett länge använt som ett riktvärde för trafikbuller i Sverige och är förknippat med en ökad risk för negativ hälsopåverkan.
De senaste beräkningarna visar att drygt 45 procent av invånarna i Stockholms län, motsvarande cirka 1 miljon människor, beräknas bo i områden där bullernivån från vägtrafiken överstiger 55 dB i dygnsmedelnivå.
Cirka 2,4 procent av invånarna i länet (cirka 57 000 människor) beräknas bo i områden där bullernivån från spårtrafiken överstiger 55 dB, och cirka 0,7 procent (cirka 16 000 människor) beräknas vara utsatta för flygbuller över 55 dB FBN (Flybullernivå).
Ta del av mer information om befolkningens bullerexponering via Centrum för arbets- och miljömedicins digitala GIS-portal Miljöhälsa på karta.
Andel som bor i bullerutsatt läge
I Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsoenkät efterfrågas om bostaden har något bostadsfönster respektive sovrumsfönster mot bullerutsatt sida, där det finns en större gata/trafikled, järnväg eller industri. Det kan också ge en indikation på hur många som utsätts för buller.
Totalt uppger cirka en fjärdedel av länets befolkning (23%) , motsvarande ca 410 000 personer, att de har något fönster mot en bullerutsatt sida. Mest utsatta är personer som bor i flerbostadshus, bland dem bor 29 procent i bullerutsatt läge jämfört med 12 procent bland personer i småhus. Högst är andelen bland nybyggda flerbostadshus (dvs. byggda år 2016 eller senare) där andelen är 36%. Cirka 14 % har sitt sovrumsfönster mot bullerutsatt sida, motsvarande ca 250 000 personer.