Omgivningsbuller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Andelen i befolkningen som utsätts för buller riskerar också att öka på grund av fortsatt urbanisering, förtätning och ökande transporter, men också till följd av mer tillåtande riktvärden för trafikbuller. Men hur påverkar då bullret vår hälsa?
Buller omgivningsmiljön är sällan så högt att det ger upphov till hörselskador. Den typen av buller är vanligare i yrkesmiljön. Trots det kan buller i omgivningen påverka hälsan på många andra sätt, bland annat genom att försvåra taluppfattning och kommunikation, orsaka allmän störning eller störning av vila, avkoppling och sömn och försämra inlärning och prestation.
Det finns också allt starkare vetenskapligt stör för att långvarig exponering för trafikbuller kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, däribland hjärtinfarkt och stroke. Eventuellt kan trafikbuller även leda till en förhöjd risk att drabbas av metabola sjukdomar, såsom övervikt och diabetes, men här behövs mer forskning.
Att lyssna för mycket och för ofta på hög musik i hörlurar, eget mucicerande eller att gå på konserter och andra evenemang med höga ljudnivåer kan öka risken för hörselskador och tinnitus, det vill säga ringande, pipande eller tjutande ljud i öronen.
Variationen i känslighet för ljud är mycket stor och orsaken till känsligheten varierar. Grupper som kan vara mera känsliga för ljud än andra är till exempel:
Det finns också individer som på en direkt fråga uppger att de är mer känsliga för ljud. Dessa personer kan tycka att buller är obehagligare eller mer irriterande än vad andra gör.
Även lågfrekvent buller misstänks vara hälsoskadligt. Jämfört med trafikbuller finns det dock betydligt färre undersökningar som fokuserar på hälsoeffekter av lågfrekvent ljud. Lågfrekvent buller definieras som buller med dominerande hörbara ljudtrycksnivåer inom frekvensområdet mellan 20 och 200 Hz.
Exempel på källor som alstrar lågfrekventa ljud som kan påverka människors hälsa är fläktar och ventilationssystem, kylkompressorer, luftvärmepumpar, dieselmotorer i lastbilar, bussar och arbetsfordon samt vissa flygplanstyper, godstransporter med tåg, färjor och lastfartyg. Även vindkraftverk kan ge upphov till hörbart lågfrekvent ljud.
Från olika fallstudier kan man utläsa att vanliga symptom som beskrivs i förhållande till lågfrekvent buller är huvudvärk eller en tryckkänsla över huvudet, onormal trötthet, koncentrationssvårigheter, irritation, illamående och en känsla av tryck över trumhinnan. Ett par studier av sömnpåverkan visar att lågfrekvent buller kan påverka sömnens återhämtande inverkan och påverka hormonell dygnsrytm. Vad gäller hjärt-kärlpåverkan visar en studie samband med högt blodtryck.
I förordningen om omgivningsbuller (2004:675) finns en miljökvalitetsnorm för buller som lyder:
1 § Genom kartläggning av omgivningsbuller samt upprättande och fastställande av åtgärdsprogram ska det eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa (miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. 2 § första stycket 4 miljöbalken).
Det finns även många riktvärden angivna för olika typer av buller, i olika situationer och miljöer. Läs mer under fliken Regler och riktvärden.
De svenska riktvärdena för trafikbuller ligger generellt sett högre än de hälsobaserade riktvärden som utfärdats av Världshälsoorganisationens (WHO). Medan vi i Sverige genomfört lättnader i riktvärdena för trafikbuller i syfte att kunna bygga mer i bullerutsatta områden så skärpte WHO under hösten 2018 sina hälsobaserade rekommendationer om riktvärden för samtliga trafikslag.
Argumentet att det skulle räcka med att säkerställa en god ljudmiljö inomhus stöds inte av nuvarande forskning och utomhusmiljöns betydelse för vår hälsa kan inte avskrivas.
2022-08-29
