Allmän störning
Omfattningen av upplevda störningar från buller beror dels på ljudets karaktär, dels på vilken situation man befinner sig i och när på dygnet det uppkommer. Personlig känslighet spelar också in för hur mycket man besväras av bullret, liksom byggnadstekniska faktorer.
Allmän bullerstörning är en upplevelse av obehag och irritation till följd av att man under en längre tid utsatts för oönskat ljud. Hur mycket man störs beror på ljudets karaktär, såsom styrka, varaktighet och frekvens, men också på i vilken situation och när på dygnet det uppkommer. Ljud som uppkommer på kvälls- eller nattetid eller i situationer som kräver stor koncentration kan vara särskilt störande. Även individuella faktorer spelar in, till exempel ålder och bullerkänslighet.
Om man ser till hela befolkningen finns tydliga exponering-responssamband mellan ljudnivån utomhus vid en bostadsbyggnads fasad och andelen i befolkningen som störs. Av de tre trafikslagen (väg-, spår-, flygtrafik) är flygbuller den källa som orsakar den högsta andelen bullerstörda vid samma ljudnivå. Andelen som störs påverkas dock av många externa faktorer, till exempel byggnadens ljudstandard, befintliga bullerskydd och om man har tillgång till en ljuddämpad sida och/eller uteplats eller inte. Att ha sitt sovrum mot en ljuddämpad sida motverkar både störning och sömnproblem.
Enligt Miljöhälsoenkät 2023 är andelen av befolkningen (18-84 år) i Stockholms län som besväras mycket eller väldigt mycket av buller från väg- spår- eller flygtrafik cirka 10 procent. Det är något lägre än 2015 då motsvarande andel var cirka 11 procent. Andelen av befolkningen som besväras av trafikbuller är dock högre i Stockholms län än i landet som helhet (8 procent). Många besväras även av buller och andra ljud från grannar (7,5 procent).
Vägtrafik är det trafikslag som berör flest personer i länet. I Miljöhälsoenkäten 2023 uppgav cirka 7,2 procent att de är mycket eller väldigt mycket störda av buller från vägtrafik. Andelen som störs varierar dock mycket inom länet. Störningarna till följd av vägtrafikbuller visar en tendens att minska jämfört med år 2015 då andelen var cirka 8,1 procent.
Ungefär lika stor andel av befolkningen i länet störs av spårtrafikbuller som av flygbuller, cirka 2-3 procent, även om cirka tio gånger fler människor utsätts för spårtrafikbuller än för flygbuller.
2026-03-27