Samhällsplanering

Stockholms län är Sveriges mest befolkade med ca 1,4 miljoner invånare. Av dessa bor 900 000 i Stockholms kommun. Stockholmsregionen befinner sig idag i en intensiv utvecklingsperiod och är en av Europas snabbast växande städer. De senaste åren har länet vuxit med 30 000-40 000 invånare per år och prognoser visar på en fortsatt stor befolkningstillväxt. År 2030 förväntas länet ha 2,6 miljoner invånare och år 2050 hela 3,2 miljoner. Detta kommer även att leda till ökade transporter. Mellan år 2010 och 2030 spås biltrafiken öka med nästan 50 % och kollektivtrafiken med 36 %.

Regeringens miljömål ”God bebyggd miljö” inbegriper att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö, att bebyggelsestrukturen utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt samt att människor inte utsätts för skadliga miljöexponeringar, t.ex. luftföroreningar och buller. Den växande befolkningen ger visserligen förutsättningar för en fortsatt god ekonomisk tillväxt, näringslivsutveckling och innovationskraft, men innebär samtidigt stora utmaningar för regionen som helhet, till exempel vad gäller bostadsförsörjning och transportsystem men även miljö- och hälsopåverkan. I den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) 2010 ses det som en särskild utmaning att möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förbättra regionens miljö och invånarnas hälsa. En god samhällsplanering är ett viktigt instrument för att möjliggöra detta.

Ansvarsfördelning

Det övergripande ansvaret för regionens samhällsplanering innehas av Länsstyrelsen Stockholm. Deras arbete ska bidra till att skapa goda och trygga levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar livsmiljö för länets invånare och besökare. Länsstyrelsen tar fram, sammanställer och tillhandahåller planeringsunderlag för olika områden som visar på vad som är viktigt att ta hänsyn till vid byggen och markanvändning. Tillsammans med kommuner och andra statliga myndigheter arbetar man även med rådgivning och tar fram regionala planeringsunderlag för den kommunala planeringen med översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Vidare har Länsstyrelsen i uppgift att granska den kommunala planeringen med hänsyn till människors hälsa och säkerhet samt miljökvalitetsnormer.

Vissa planer och program ska bedömas utifrån den miljöpåverkan de förväntas ha. Detta innebär att man gör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) till planen/programmet och samråder om detta. Reglerna för miljöbedömning finns i Miljöbalken (MB), 6 kap. 11 § och i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905).

Kommunernas uppgift är att planlägga och styra markanvändningen i den egna kommunen. Till exempel ansvarar Stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad för den fysiska planeringen i Stockholm. Detta innefattar bland annat övergripande planering för bostäder, arbetsplatser, miljö och trafik, men även bygglovsgivning, kartförsörjning, fastighetsbildning och fastighetsreglering. Är man missnöjd med den egna kommunens beslut om bygglov eller detaljplaner kan dessa överklagas till Länsstyrelsen.

Nya bullerregler ändrar förutsättningarna för bostadsbyggande

Torsdagen den 9 april 2015 fattade regeringen beslut om en förordning som innehåller nya riktvärden för utomhusbuller från trafik. Från den 1 juni höjs riktvärdet för små lägenheter från 55 decibel A (dBA) till 60 dBA vid den exponerade sidan. Detta är en av flera förändringar i regelverket rörande utomhusbuller som regeringen fattat beslutat om. Ett höjt riktvärde för lägenheter upp till 35 kvadratmeter gör det enklare att bygga små lägenheter.

I korthet innebär förordningen följande:

Buller från spårtrafik och vägar

Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.

För bostadsbyggnader om högst 35 kvadratmeter bör bullernivån 60 dBA ekvivalent ljudnivå kombinerat med uteplats om högst 50 dBA och 70 dBA maximal ljudnivå inte överskridas.

Om bullret vid en bostadsbyggnads fasad ändå överskrids bör en skyddad sida uppnås där bullret uppgår till högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå mellan kl. 22.00 och 06.00 uppgår till högst 70 dBA vid fasad och som minst hälften av bostadsrummen är vända mot. Som ovan gäller även här högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.

Buller från flygplatser

Buller från flygplatser bör inte överskrida 55 dBA flygbullerinivå (FBN) – en medelljudnivå för flygtrafik – och 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik vid en bostadsbyggnads fasad. Om bullernivån om 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik ändå överskrids bör nivån inte överskridas mer än sexton gånger mellan kl. 06.00-22.00 och tre gånger mellan kl. 22.00 och 06.00. För Bromma flygplats gäller dock inte bestämmelserna om maximal ljudnivå flygtrafik mellan kl. 06.00-22.00.

Källa: Regeringskansliet, Näringsdepartementet.

Läs pressmeddelandet i sin helhet här.

Trafikbullerförordningen SFS 2015:216.

Konsekvenser av förändring av förordning 2015:216 (Boverket)

 

 

Länkar:

Länsstyrelsens sidor om samhällsplanering

Stadsbyggnadskontoret Stockholms stad

Proposition 2013/14:128 ”Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan och bygglagen”.

 

Rapporter:

Trafikbuller och planering V