Minskat flygbuller under pandemin ledde till bättre hälsa för boende runt Bromma flygplats

Andelen som stördes och upplevde försämrad hälsa på grund av flygbuller bland boende i närheten av Bromma flygplats minskade kraftigt under den första vågen av covid-19-pandemin, enligt en ny rapport från Centrum för arbets- och miljömedicin.

Flygplan på väg att landa på Bromma flygplats

Andelen som stördes och upplevde försämrad hälsa på grund av flygbuller bland boende i närheten av Bromma flygplats minskade kraftigt under den första vågen av covid-19-pandemin (mars-juni 2020). Det visar en ny rapport från Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) där forskare har kartlagt hur minskningen av flygbuller runt Bromma flygplats under covid-19-pandemins första våg påverkade stockholmarnas vardagliga aktiviteter, välmående och hälsa. Rapporten bygger på en enkätundersökning som gått ut till boende i något av tre områden med olika hög bullernivå (låg, mellan, hög) runt Bromma flygplats. Enkäten besvarades också av en referensgrupp med boende i Nacka som inte utsatts för flygbuller.

– Flygbuller har flera negativa effekter på människors välmående och hälsa. Trots att det är vägtrafiken som ger upphov till mest störning i Stockholms län finns det en betydande andel i befolkningen som bor i närheten av Arlanda eller Bromma flygplats och som störs av flygbuller. Flygbuller är också mer störande än buller från vägtrafik, säger Charlotta Eriksson, epidemiolog och handläggare på CAMM.

Stor minskning av andel störda

Resultat från undersökningen visar dels att flygbuller i en normalsituation, det vill säga som före covid-19-pandemin, kan kopplas till flera negativa effekter på människors vardagliga aktiviteter, välmående och hälsa. Det fanns tydliga samband mellan flygbullernivån utomhus vid deltagarnas bostad och alla de besvär som undersöktes, som till exempel allmän störning, självskattat hälsotillstånd, talförståelse, koncentration, sömn och stressrelaterade symptom. Resultaten visade också att andelen som stördes mycket eller väldigt mycket av flygbuller under undersökningsperioden minskade med mellan 63 och 77 procent i de olika grupperna (låg, medel och hög bullernivå). Även andelarna som stördes i vila, avkoppling och sömn och andelen med stressrelaterade symptom till följd av flygbuller minskade markant.

– Ytterligare ett intressant fynd är att det självskattade hälsotillståndet, som generellt sett försämrades under pandemin, försämrades mindre bland de som bor vid Bromma flygplats än i referensgruppen, säger Charlotta Eriksson.

Vinster med att minska stockholmarnas exponering för buller

Rapportens resultat visar att det finns vinster att göra genom att minska stockholmarnas exponering för flygbuller, i form av minskade bullerrelaterade besvär, ökat välbefinnande och förbättrad hälsa hos en betydande andel av befolkningen.

– Det här är viktig kunskap för Stockholmsregionens beslutsfattare och handläggare inom stadsplanering och miljö- och hälsoskydd. Vi hoppas att resultaten från studien kan utgöra ett viktigt underlag vid framtida prioriteringar och beslut om den regionala utvecklingen, säger Charlotta Eriksson.

Mer om rapporten ” Flygbuller – Bromma Så påverkades stockholmarna av minskat flygbuller under Covid-19-pandemin”

Rapporten bygger på enkäter som skickades ut till ett slumpmässigt urval av 10 000 individer i åldrarna 18–85 år, boende i ett av tre olika områden runt Bromma flygplats med låg, medel och hög exponering för flygbuller. Exponeringsbedömningen gjordes utifrån objektiva data över flygbullerutbredningen runt Bromma beräknad av Swedavia. Enkäten skickades också ut till en referensgrupp av personer boende i Nacka kommun med liknande socioekonomiska förutsättningar, som exponerades lite eller inte alls av flygbuller under den aktuella tidsperioden. Totalt svarade 3 582 personer på enkäten (35,8 procent).

Foto: Sergiusz Lach/Most Photos