DN Insidan skriver om WHOs nya riktvärden för omgivningsbuller

Läs artikeln här!

”Trafikbuller orsakar tusentals dödsfall – ändå tillåts högre nivåer

Trafikbuller orsakar varje år 10.000 fall av för tidig död i Europa, enligt en rapport från Sweco. Världshälsoorganisationen WHO skärpte nyligen sina rekommendationer för buller. Men Sverige har gått åt motsatt håll och tillåter högre bullernivåer intill bostäder.

– Det är en olycklig utveckling, säger Charlotta Eriksson, miljömedicinsk epidemiolog på Karolinska institutet.

Ljudets påverkan på vår hälsa får inte samma uppmärksamhet som luftföroreningarna. Ändå är 75 miljoner människor i EU utsatta för buller som överstiger Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer. Enligt den europeiska miljöbyrån EEA kan dessa störande ljud årligen orsaka 43.000 fall av hjärtsjukdom och 10.000 fall av för tidig död.

Det visar en rapport från konsultföretaget Sweco, där man också konstaterar att de satsningar som gjorts varit bristfälliga och inte lyckats förbättra statistiken.

– Med rapporten vill vi visa att om man åtgärdar bulleralstrande källor så löser man samtidigt en stor del av luftföroreningarna. Luftföroreningar och buller hänger tätt samman, säger Leonard Kolman, chef för Swecos akustikavdelning i Stockholm.

Vägtrafik är den enskilt största boven bakom buller som ligger över WHO:s tidigare rekommendation på 55 dB* i medelnivå (se faktaruta). Vägtrafiken står för 83 procent av det samlade bullret över rekommendationen. Järnvägstrafik står för 12 procent, flygplatser 3 procent och industrin 1 procent. Sedan rapporten skrevs har WHO skärpt sina rekommendationer för samtliga trafikslag.

Läs mer: Stadens brus inte bara decibel

Belgien, Bulgarien och Luxemburg är de länder som sticker ut med de högsta bullervärdena i statistiken. I botten ligger länder som Tyskland, Island och Malta. Sverige ligger någonstans i mitten. Enligt Naturvårdverket beräknas nästan 20 procent av befolkningen i Sverige vara utsatt för trafikbuller över riktvärdet.

Andra vanliga källor för störande ljud är enligt Folkhälsomyndigheten senaste miljöhälsorapport nattklubbar, restauranger och grannar. Mer tekniska ljudstörningar framkallas av sophantering, snöröjning, fläktar och kylanläggningar.

Visst måste man räkna med en del ljud, så kallat omgivningsbuller, om man bor i en stad. Men om ljuden blir för intensiva och konstanta så innebär de en fara för hälsan.  Men på vilket sätt?

Charlotta Eriksson, miljömedicinsk epidemiolog vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet i Stockholm, säger att buller påverkar oss på många olika sätt och på olika nivåer. Det kan vara alltifrån en obehagskänsla av att man blir störd och får svårare att koncentrera sig till mer långsiktigt försämrad sömn och ökad stress som i sin tur ökar risken för höjt blodtryck, åderförfettning och i förlängningen många allvarliga sjukdomar, vilket kan leda till för tidig död.

– Om man kontinuerligt utsätts för höga ljudnivåer under en lång period så har vi sett i forskningen att det kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, vilket man inte förstått tidigare. Dålig sömn vet man ju sedan tidigare kan leda till övervikt, diabetes och depression. Vi på KI var till exempel först med att påvisa att man riskerar ett större bukomfång om man är utsatt för flygbuller, säger hon.

Varför är vi så känsliga för buller?

– Hörselsinnet är alltid öppet, vi kan aldrig stänga av det – inte ens när vi sover. Det innebär att vi hela tiden får information till hjärnan där vi tolkar informationen och bedömer om den har relevans för överlevnad, i princip – hörseln är ju ett varningssystem.

Läs mer: Så påverkas du av allt ljud på kontoret

Hon förklarar att det också finns autonoma reflexer som vi inte kan styra med vårt medvetande utan som sker spontant och sätter igång processer i kroppen. Det ökar nivåerna av adrenalin och andra stresshormoner.

– Vi får ett stresspåslag, helt enkelt. Det påverkar hela vår kropp på olika sätt med cirkulation, ämnesomsättning och immunförsvar.

– Det är bara att tänka på hur man reagerar när man hör ett plötsligt ljud, att man liksom hoppar till. Det är kamp- och flyktreaktionen som drar igång. Och den är ju högst adekvat om det är en fara som vi ska försöka undvika på kort sikt. Men om det pågår dag ut och dag in år efter år, det är då man börjar kunna se de här långtidseffekterna.

Varför uppmärksammas inte bullrets påverkan på hälsan inte lika mycket som luftföroreningar?

– Dels är buller mindre beforskat, dels är den hälsopåverkan som luftföroreningar har mer vedertagna. Buller är ju en lite osynlig exponering. Det behövs fler och bättre studier.

En annan aspekt av störande ljud är att vår förmåga till inlärning och prestation försämras. För vuxna kan det handla om öppna kontorslandskap där vissa får svårt att koncentrera sig. Det beror bland annat på att ljudnivån ökar stressen och att det krävs mer energi för att höra vad som sägs.

Läs mer: Så påverkas prestationen av att arbeta i ett öppet kontorslandskap

– Ljuden avbryter och stör, vilket ställer stora krav på koncentrationsförmåga. Mest påverkan där är ovidkommande mänskligt tal. För den som har komplexa arbetsuppgifter kan det kraftigt försämra möjligheterna till koncentration. Man blir helt enkelt tröttare av att jobba i en bullrig miljö.

Barn drabbas särskilt hårt av störande ljud, menar Charlotta Eriksson. Flera studier har gjorts på hur flygbuller påverkar barns motivation och minneslagring negativt.

– Barn har inte fullt utvecklade tankeprocesser än vilket gör dem särskilt känsliga under inlärningsprocessen. I Stockholm finns det skolor och förskolor direkt under inflygningen till Bromma. Barns miljö glöms ofta bort i sådana sammanhang.

För flygtrafik har Sverige satt ett riktvärde för buller där medelvärdet är 55 dB och maximal ljudnivå 70 dB. Maxgränsen får inte överskridas mer än 16 gånger under dagtid. Men undantag har gjorts för Bromma flygplats där denna begränsning inte gäller.

WHO skärpte nyligen sina rekommendationer för buller för samtliga trafikslag, just av omtanke om människors hälsa. Sverige har samtidigt gått åt andra hållet. Sedan 2015 har riktvärdena för tillåtet trafikbuller och verksamhetsbuller höjts för att underlätta bostadsbyggande i bullriga miljöer, till exempel nära trafikerade gator, industrier och järnvägsspår.

Till exempel höjdes 2017 riktvärdet för vägtrafikbuller vid en bostadsbyggnads fasad till 60 dB. Är bostaden högst 35 kvadratmeter gäller nivån 65 dB. WHO:s rekommendation är numera 50 dB.

– Som miljömedicinare kan jag inte säga annat än att det är olyckligt. Riktvärdena är ju satta för att värna människors hälsa, säger Charlotta Eriksson.

– Från politiskt håll har man i Sverige sett buller som ett hinder för bostadsbyggande. Vi har upprepade gånger påpekat att det är fel väg att gå, men inte fått något gehör. Förändringen 2017 var ett rent politiskt beslut som ingen myndighet stod bakom och som inte gick på remiss, säger Charlotta Eriksson.

Syftet med de höjda riktvärdena, det vill säga att tillåta mer buller, var att kunna öka bostadsbyggandet och därmed minska bostadsbristen. Tomter som tidigare bedömts olämpliga att bygga bostadshus på går numera att exploatera.

Läs mer: Lisa Magnusson: Man behöver inte gå med på Södermalmsbornas dumheter

Inom byggbranschen tvingas man nu hitta metoder för att hindra bullret från att ta sig in i byggnaderna. Inomhus har nämligen inte gränsvärdena ändrats.

– För att innehålla samma inomhusvärden trots att utomhusnivån ökar så krävs det tyngre fasadmaterial, till exempel av betong, bättre isolering och tätare fönster och balkongdörrar, säger Leonard Kolman på Sweco.

Charlotta Eriksson menar att Sverige i det här avseendet sticker ut internationellt  och är oroad över vad det kommer att innebära för människors hälsa i framtiden:

– Det är en väldigt stor diskrepans mellan vad vi i Sverige godtar för bullervärden och vad det finns för vetenskapligt stöd för. Risken finns att vi nu bygger bostadsområden som inte är lämpade att bo i. Det räcker med att man öppnar ett fönster så utsätts man för bullernivåer som ligger  betydligt över riktvärdena. Ingen har räknat på konsekvenserna av detta än, säger hon.

Läs mer: Fågelkvitter kan dämpa stress

WHO:s nya rekommendationer för buller

Vägtrafik:  50 dB* (se nedan)

Spårtrafik: 48 dB.

Flygtrafik: 45 dB.

Världshälsoorganisationens rekommendationer har satts vid en nivå där cirka 10 procent av befolkningen beräknas som mycket bullerstörda. Man har också beaktat hjärt-kärleffekter och inlärningseffekter hos barn

För samtliga trafikslag ger WHO en stark rekommendation om att riktvärdena ska uppnås, det vill säga att rekommendationen i de flesta fall bör användas som policy.

Här kan du läsa hela WHO:s rapport om hälsoeffekter av buller.

* WHO:s rekommendationer är i artikeln och faktarutan omräknade till det svenska sättet att beskriva buller på.

I Sverige använder vi dygnsårsmedelvärden (LAeq,24h) och maximalvärden (LAmax) som indikatorer för riktvärdena för väg- och spårtrafik. Inom EU används i stället indikatorerna Lden (dygnsårsmedelvärde med vikter för kvälls- och natthändelser) och Lnight (medelljudnivån nattetid). För flygbuller är den svenska indikatorn (FBN) jämförbar med den Europeiska (Lden).

Källa: WHO: Environmental Noise Guidelines for the European Region