Buller och hälsa

Omgivningsbuller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Andelen i befolkningen som utsätts för buller riskerar också att öka på grund av fortsatt urbanisering, förtätning och ökande transporter men också till följd av mer tillåtande riktvärden för trafikbuller.

Buller i omgivningsmiljön ger sällan upphov till hörselskada. Trots detta kan buller från omgivningen påverka hälsan på andra sätt och bland annat orsaka försämrad inlärning och prestation, olika besvärsreaktioner, sömnstörningar samt ge en ökad risk för kardiovaskulära och metabola sjukdomar. Även lågfrekvent buller misstänks vara hälsoskadligt. Jämfört med trafikbuller finns det dock betydligt färre undersökningar som fokuserar på hälsoeffekter av lågfrekvent ljud.

Talförståelse och kommunikation

Buller gör det svårare att uppfatta tal och försämrar möjligheten till kommunikation. Det kan också bli svårare att uppfatta ljud från radio och TV, telefonsamtal och olika typer av varningssignaler. Hur väl vi uppfattar det som sägs beror till stor del på förhållandet mellan det som sägs och bakgrundnivån. För full talförståelse behöver bakgrundsnivån vara cirka 25 dB lägre än det som sägs. I undervisningssammanhang rekommenderar Folkhälsomyndigheten en bakgrundsnivå under 30 dB för att säkerställa att även känsliga grupper (till exempel personer med hörselnedsättning eller de med ett annat modersmål än det talade) uppfattar samtalet. Även rummets utformning och efterklangstid påverkar hur väl vi hör det som sägs.

Enligt Miljöhälsoenkäten 2015 är andelen av befolkningen som rapporterar svårigheter att höra radio och TV på grund av trafikbuller 2,6 procent i Stockholms län och 1,8 procent för landet som helhet. Motsvarande siffror för svårigheter att föra ett normalt samtal är 1,7 procent respektive 1,1, procent.

Allmän störning

Allmän bullerstörning är en upplevelse av obehag och irritation till följd av att man under en längre tid utsatts för oönskat ljud. Hur mycket man störs beror på faktorer såsom ljudets styrka, variabilitet, varaktighet och frekvens. Om man ser till hela befolkningen finns tydliga exponering-responssamband mellan ljudnivån utomhus vid en bostads fasad och andelen i befolkningen som störs. Av de tre trafikslagen (väg-, spår-, flygtrafik) är flygbuller den källa som orsakar den högsta andelen bullerstörda vid samma ljudnivå. Andelen som störs påverkas dock av många externa faktorer, till exempel byggnadens ljudstandard, befintliga bullerskydd och om man har tillgång till en tyst sida och/eller uteplats eller inte.

Enligt den senaste Miljöhälsoenkäten (2015) är andelen av befolkningen i Stockholms län som besväras mycket eller väldigt mycket av buller från väg- spår- eller flygtrafik cirka 11 procent. Det är något lägre än 2007 då motsvarande andel var cirka 13 procent. Andelen av befolkningen som besväras av trafikbuller är högre i Stockholms län än i landet som helhet.

Vägtrafik är den bullerkällan som berör flest personer i länet. I Miljöhälsoenkäten 2015 uppger cirka 8 procent att de är mycket eller väldigt mycket störda av buller från vägtrafik. Störningarna till följd av vägtrafikbuller visar en tendens att minska jämfört med år 2007 då andelen var cirka 9 procent. Motsvarande andelar i Sverige som helhet var lägre: 6,4 procent (2015) och 8,0 procent (2007). Ungefär lika stor andel av befolkningen störs av spårtrafikbuller som av flygbuller, cirka 3 procent, även om cirka tio gånger fler människor utsätts för spårtrafikbuller än för flygbuller.

Sömnstörning

Buller nattetid kan bland annat försena insomning, leda till uppvaknanden nattetid, förändra sömnmönstret och göra att vi vaknar för tidigt. Att vi kan reagera på ljud även när vi sover beror på att hörselsinnet alltid är öppet och på att det finns autonoma, icke viljestyrda, kopplingar mellan hörselsinnet och kroppens stressreglerande system. Ofta leder en natt med dålig sömn till ökad trötthet, nedsatt prestationsförmåga eller nedstämdhet dagen efter. Störd sömn är också en av de allvarligaste effekterna av omgivningsbuller då långvariga besvär riskerar att öka risken för en rad sjukdomar, däribland övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Att förebygga sömnstörning till följd av buller är därför viktigt ur folkhälsosynpunkt.

Resultat från Miljöhälsoenkäten 2015 visar att 4,6 procent av befolkningen i Stockholms län uppger att de dagligen eller varje vecka året runt har svårt att somna, blir väckta eller får en sämre sömnkvalitet på grund av buller från väg-, spår- eller flygtrafik. Det kan jämföras med 3,4 procent i Sverige som helhet. När det gäller andelen som störs vid sömn och vila visar resultaten en tendens till minskning från tidigare miljöhälsoenkäter.

Inlärning och prestation

Majoriteten av alla vetenskapliga studier som genomförts avseende försämrad inlärning och prestation har handlat om effekter hos barn, de flesta med fokus på bullerexponering i skolmiljön. De effekter som studerats är tal- och läsförståelse, minnesfunktioner (både kort- som långtidsminne), uppmärksamhet, så kallade exekutiva funktioner som arbetsminne och problemlösningsförmåga samt resultat från standardiserade test. Starkast vetenskaplig bevisning finns för samband mellan flygbuller och försämring av barnens tal- och läsförståelse, långtidsminne och resultat på standardiserade test. För övriga effekter och bullerkällor (väg- och spårtrafik) bedöms bevisningen som låg eller mycket låg. Det betyder dock inte nödvändigtvis att bullret saknar effekt, utan snarare att sambanden inte studerats tillräckligt.

I Miljöhälsoenkät 2011 som fokuserade på barn uppgav 2,5 procent av 12-åringarna att de flera gånger i veckan har svårt att göra läxor hemma på grund av olika störande ljud i hemmiljön.

Hjärt-kärlsjukdom

Buller ger upphov till stress och sömnproblem vilket i sin tur är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. I dagsläget visar den samlade kunskapen om trafikbuller och hjärt-kärlpåverkan starkast bevisning mellan vägtrafikbuller och ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt). Risken för hjärtinfarkt har beräknats öka med cirka 8 procent per 10 dB stegring, med start från cirka 50 dB Lden (motsvarande cirka 47 dB LAeq,24h). För övriga bullerkällor (spår- och flygtrafik) och hjärt-kärlsjukdomar (till exempel högt blodtryck, stroke) finns idag för få eller för bristfälliga studier för att säkert kunna säga något slutgiltigt om eventuella samband. Ett mindre antal välgjorda studier visar dock på negativa effekter även vad gäller dessa källor och sjukdomar vilket motiverar fortsatt forskning.

Hörselpåverkan

Mycket höga ljudnivåer kan leda till tinnitus och/eller nedsatt hörsel. Risken för en hörselskada ökar med ljudstyrkan och den tid exponeringen varar men beror också på ljudets karaktär. Enstaka mycket kraftiga ljudhändelser kan orsaka en omedelbar permanent hörselskada.

Höga ljudnivåer är vanligast förekommande i yrkesmiljön. Buller i omgivningsmiljön ger sällan upphov till hörselskada men vissa fritidsaktiviteter kan vara skadliga, till exempel  musicerande eller utövande av vissa idrotter, däribland motorsport och skytte. Det kan också vara skadligt att ofta lyssna på musik på hög volym.

Lågfrekvent buller

Lågfrekvent buller definieras som buller med dominerande hörbara ljudtrycksnivåer inom frekvensområdet mellan 20 och 200 Hz. Exempel på källor som alstrar lågfrekventa ljud som kan påverka människors hälsa är fläktar och ventilationssystem, kylkompressorer, luftvärmepumpar, dieselmotorer i lastbilar, bussar och arbetsfordon samt vissa flygplanstyper, godstransporter med tåg, färjor och lastfartyg. Även vindkraftverk kan ge upphov till hörbart lågfrekvent ljud. Från olika fallstudier kan man utläsa att vanliga symptom som beskrivs i förhållande till lågfrekvent buller är huvudvärk eller en tryckkänsla över huvudet, onormal trötthet, koncentrationssvårigheter, irritation, illamående och en känsla av tryck över trumhinnan. Ett par studier av sömnpåverkan visar att lågfrekvent buller kan påverka sömnens återhämtande inverkan och påverka hormonell dygnsrytm. Vad gäller hjärt-kärlpåverkan visar en studie samband med högt blodtryck.

Känsliga grupper

Variationen i känslighet för ljud är mycket stor och orsaken till känsligheten varierar. Grupper som kan vara mera känsliga för ljud än andra är till exempel barn och unga, personer med en hörselskada, personer med ett annat modersmål än det talade, äldre och sjuka samt personer som ska lära sig något nytt, till exempel en uppgift man inte arbetat med tidigare. Det finns också individer som på en direkt fråga uppger att de är mer känsliga för ljud. Dessa personer kan tycka att buller är obehagligare eller mer irriterande än vad andra gör.

Hälsoeffekter och riktvärden

Utvecklingen av riktvärden för trafikbuller i Sverige går emot Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer. Medan vi i Sverige nyligen genomfört lättnader vad gäller trafikbuller i syfte att kunna bygga mer i bullerutsatta områden så skärpte WHO under hösten 2018 sina hälsobaserade rekommendationer om riktvärden för samtliga trafikslag. Argumentet att det skulle räcka med att säkerställa en god ljudmiljö inomhus stöds inte av nuvarande forskning och utomhusmiljöns betydelse för vår hälsa kan inte avskrivas.

Kunskapsdokument om buller och hälsa:

Somnstorningar-fran-flygbuller-i-en-svensk-kontext_med-bilagor

Hälsoeffekter av buller och höga ljudnivåer (Folkhälsomyndigheten, 2019)

Miljöhälsorapport 2017 (se kap. 3 ”Buller”)

Miljöhälsorapport 2017 Stockholms län (se kap. 5 ”Buller i samhället”)

Miljöhälsorapport Stockholm 2013 (se kap. 4 ”Buller och höga ljudnivåer”)

Miljöhälsorapport Stockholm 2009 (se kap. 8 ”Buller i samhället”)

Människors hälsa i växande städer (Vetenskapliga rådet för Hållbar Utveckling, 2018)

WHOs Environmental Noise Guidelines for the European Region (WHO, 2018)

WHOs kunskapssammanställning om trafikbuller och allmän störning (Guski mfl., 2018) 

WHOs kunskapssammanställning om trafikbuller och sömn (Basner och McGuire, 2018)  

WHOs kunskapssammanställning om trafikbuller och kognition (Clark och Paunovic, 2018) 

WHOs kunskapssammanställning om trafikbuller och hjärt-kärlsjukdom och metabol påverkan (Van Kempen mfl., 2018)

Hälsopåverkan av lågfrekvent buller inomhus (Persson Waye mfl., Sahlgrenska Akademin, Medicinska Institutionen, Göteborgs Universitet, 2017)

Flygbuller och barns hälsa (Bluhm och Eriksson, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, 2014). På uppdrag av Swedavia.

Environmental Noise and Health 2013 (Eriksson mfl., Naturvårdsverket 2013).

 

Länkar:

Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm

Naturvårdsverket

Folkhälsomyndigheten

World Health Organization (WHO)