Hälsoaspekter

Buller är den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige. Trots att buller inte uppfattas som livshotande på samma sätt som många andra miljöfaktorer så har det stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Hur bullre påverkar människor beror på egenskaper hos bullret, i vilken miljö det uppträder och när på dygnet det inträffar. Det finns också en stor individuell variation i hur vi upplever och påverkas av ljud. Barn, äldre personer och personer med hörselnedsättning är särskilt känsliga grupper.

Samhällsbuller kan orsaka omfattande störningar och hälsobesvär, t.ex. allmän bullerstörning, sömnstörning, försämrad talförståelse och inlärning samt fysiologiska stresseffekter.

Allmän störning

Med allmän bullerstörning menas en sammantagen bedömning av hur störande eller besvärande olika ljudkällor upplevts uner en längre tidsperiod. Termen inkluderar störning av aktiviteter, vila och sömn. Den omfattar också själva upplevelsen av obehag och irritation när man utsätts för buller.

Om buller upplevs som störande beror på egenskaper hos bullret, som ljudtrycksnivå, frekvenssammansättning och variation över dygnet. Detta gör t.ex. att flygbuller ofta upplevs som mer störande än vägtrafikbuller och spårbuller. Bullerstörning i boendemiljön kan minska om det finns tillgång till skyddade platser, till exempel bostadsrum och uteplats på en tyst sida (45-50 dB LAeq) om bostaden.

Den senaste Miljöhälsorapporten för vuxna (2009) visade att  totalt 14 % av svenskarna stördes minst en gång per vecka av något trafikslag (väg- spår- eller flygtrafik). Motsvarande siffra 1999 var 12 %. Andelen av befolkningen som besvärades av vägtrafikbuller ökade från 9,0 % till 12 % mellan åren 1999 till 2007. Ökningen beror sannolikt på att fler har flyttat till storstadsområden som är utsatta för trafikbuller, på att nya bostäder har byggts nära större vägar och på att trafiken har ökat. Ungefär lika stor andel  av befolkningen störs av spårtrafikbuller som av flygbuller, ca 3 %, även om ca tio gånger fler människor utsätts för spårtafikbuller än flygbuller.

Sömnstörning

En av de allvarligaste effekterna av samhällsbuller är sömnstörningar. Att få sova ostört är nämligen en förutsättning för fysisk och mental hälsa. Buller gör det svårare att somna, påverkar sömnens djup och kan väcka den som sover. Den som störts av buller under nattsömnen kan dagen efter uppleva minskad sömnkvalitet, trötthet, nedstämdhet eller olustkänslor och minskad prestationsförmåga.

Liksom för andel störda sågs i Miljöhälsorapport 2009 en ökning av andelen personer som upplevde att trafibuller stör sömn eller vila. Totalt uppgav 6 % av de svarande att de störts i vila eller avkoppling, jämfört med 4 % år 1999.

För många människor förutsätter en god sömn att man kan sova med öppet fönster. Detta försvåras dock av buller. Av storstadsbor i flerbostadshus har nästan var femte (20 %) svårt att sova på grund av trafikbuller. De som bor i småhus och de som bor utanför storstäderna störs dock generellt sett mindre.

Försämrad talförståelse och inlärning

Buller gör det svårare att förstå tal, främst genom att det maskerar talljud. Värst drabbade är personer med hörselnedsättning, gamla människor, barn som håller på att lära sig språk och personer som försöker förstså främmande språk.

Förståelsen av talet beror på talets ljudstyrka, uttal, lyssnarens avstånd till talaren, lyssnarens hörsel och maskerande bakgrundsljud. Mänskligt tal på en meters avstånd ligger i regel runt 55-65 dB. För att en normalhörande person ska kunna tolka en talad mening bör talsignalen vara 15 dB starkare än bakgrundsljudet. Barn är en särskilt känslig grupp eftersom deras språkförståelse ännu inte är fullt utvecklad. Forskning har t.ex. visat att flygbuller i skolmiljö kan påverka barnens läsförståelse, minne och motivation.

Miljöhälsorapport 2009 visade att trafikbuller påverkar talkommunikation. Enligt undersökningen uppgav 2,7 % att trafikbuller gjorde det svårare att lyssna på radio eller tv minst en gång i veckan. I barnens Miljöhälsorapport 2013 uppgav 2,5 % av 12-åringarna att de flera gånger i veckan har svårt att göra läxor hemma på grund av olika ljud i hemmmiljön.

Fysiologiska stresseffekter

Hörselsinnet är ett viktigt varningssystem som alltid är öppet för intryck, även när vi sover. Höselintryck påverkar det autonoma (icke viljestyrda) nervsystemet och det endokrina (hormonella) systemet. Exponering för starkt buller kan därför utläsa en stressreaktion karakteriserad av bland annat ökade nivåer av stresshormon i blodet, kärlsammandragning, ökad hjärtfrekvens, ökat blodtryck och immunologiska förändringar.

I vilken utsträckning långvarig bullerexponering ökar risken för kronisk hjärt- och kärlsjukdom är inte helt klarlagt. Flera studier tyder dock på att de fysiologiska  förändringar som observerats vid akut bullerpåverkan kan övergå i en kronisk obalans i kroppens stressreglerande system vid långvarig bullerexponering. Sjukdomar som satts i samband med trafikbuller i epidemiologiska undersökningar inkluderar högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke, diabetes (en studie) samt bukomfång (en studie).

Källor: Miljöhälsorapport 2009 och 2013 (M.E Nilsson, C Eriksson, J Selander)

 

Kunskapsdokument om buller och hälsa:

Miljöhälsorapport 2017 (se kap. 3 ”Buller”)

Metod för DALY-beräkningar inom transportsektorn Uppdragsgivare Trafikverket. Utförare WSP, Umeå Universitet och Karolinska Institutet.

Flygbuller och barns hälsa. Bluhm G och Eriksson C. Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, 2014. På uppdrag av Swedavia.

Health implications of road, railway and aircraft noise in the European Union. Provisional results based on the 2nd round of noise mapping Houthuijs D.J.M et al., RIVM, 2014.

Environmental Noise and Health 2013 Eriksson C, Nilsson ME och Pershagen G. Naturvårdsverket 2013.

Miljöhälsorapport Stockholm 2009 (se kap. 8 ”Buller i samhället”)

Miljöhälsorapport Stockholm 2013 (se kap. 4 ”Buller och höga ljudnivåer”)

 

Länkar:

Naturvårdsverket

Folkhälsomyndigheten

World Health Organization (WHO)