Kartläggning

Ett viktigt led i bullerskyddsarbetet är att genomföra kartläggningar av omgivningsbuller, på såväl övergripande nivå som av mindre områden.

 

Kartläggning enligt EU-direktivet:

Som medlemsland i EU omfattas Sverige av det såkallade Bullerdirektivet (2002/49/EC) och ska genomföra strategiska kartläggningar av buller från större vägar, järnvägar, flygplatser och industrier samt kommuner med fler än 100 000 invånare vart femte år. Kartläggningen ska också följas av åtgärdsprogram innehållande handlingsplaner för att minska bullret. Alla data som produceras rapporteras till ett centralt organ inom EU; Noise Observation and Information Service for Europe (NOISE). Den senaste kartläggningen omfattade året 2016 och slutrapporterades till Naturvårdsverket den 30 juni i år (2017). Nya åtgärdsprogram ska fastställas under 2018.

Mer information om de strategiska bullerkartläggningarna och åtgärdprogrammen finns på Naturvårdsverkets hemsida.

Inom EU kommer man även införa gemensamma metoder för hur kartläggningarna ska genomföras. Processen att nå en gemensam metod har styrts genom ett särskillt utvecklings program kallat Common Noise Assessment Methods in Europe (CNOSSOS-EU). Den beräkningsmetod som föreslås inom CNOSSOS-EU kommer att bli obligatorisk för alla medlemsländer den 31 december 2018.

 

Övriga bullerkartläggningar:

Även kommuner som inte omfattas av EU-direktivet har behov av att kartlägga bullersituationen och Sverige har sedan tidigare egna metoder för kartläggning av trafikbuller. Hittills används den såkallade Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller och spårburen trafik.

 

Stockholms läns Regionala Bullerkarta:

I Stockholms län genomförde Bullernätverket under 2011-2012 ett projekt som syftade till att sammanställa tillgängliga kommunkartläggningar till en regional bullerkarta. Bakgrunden till projektet var ett stort behov av att kunna se buller på regional- och mellankommunal nivå inom många samhällssektorer.

Vid tidpunkten för projektets genomförande hade 15 av länets 26 kommuner genomfört någon typ av bullerkartläggning på kommun- eller områdesnivå. En slutsats från projektet var att det finns ett behov av ökad samverkan avseende bullerkarteringar i länet. Detta gäller till exempel format och struktur för indata till beräkningsmodellerna men också tekniska aspekter samt utdata, dvs. hur kartorna ska se ut i färdigt format.

Just nu pågår en uppdatering av den regionala bullerkartan där Centrum för arbets- och miljömedicins i samarbete med WSP och Bullernätverket samlar in de nya kommunkartläggningar som gjorts sedan kartan skapades. En ny webtjänst som visar bullersituationen i Stockholms län kommer att lanseras här under hösten 2017.

OBS: Det ska betonas att kartläggningarnas omfattning, metodik och noggrannhet varierar vilket försvårar jämförelser mellan kommunerna . Kartan ska därför enbart användas för att ge en översiktlig bild av bullerutbredningen i länet och inte för att i detalj studera bullersituationen vid enskilda adresser eller byggnader. Kartan kommer dock att förbättras successivt allteftersom fler kommuner genomför mer detaljerade och harmoniserade kartläggningar.

Kommuner uppmuntras att rapportera till Länsstyrelsen när en ny kommunkartläggning finns tillgänglig!

 

Nationella beräkningar av antalet bullerutsatta:

Det har även genomförts nationella beräkningar av andelen som exponeras för trafikbuller från olika källor. Den senaste genomfördes av Sweco på uppdrag av Naturvårdsverket: Kartläggning av antalet överexponerade för buller.

En tidigare beräkning gjordes av WSP akustik och presenterade 2009: Uppskattning av antalet exponerade.

 

Kunskapsdokument:

Kvalitetssäkring och harmonisering av bullerkartläggningar i Stockholms län, rapport från WSP på uppdrag av Centrum för Arbets- och Miljömedicin, SLL, 2014. Se de resulterande vägledningarna under fliken Regional vägledning.

Projektrapport Regional bullerkarta, rapport från Bullernätverkets projekt Regional bullerkarta, 2011-2012.