Kartläggning

Ett viktigt led i bullerskyddsarbetet är att genomföra kartläggningar av omgivningsbuller, på såväl övergripande nivå som av mindre områden.

Kartläggning enligt EU-direktivet:

Som medlemsland i EU omfattas Sverige av det så kallade Bullerdirektivet (2002/49/EC) och ska genomföra strategiska kartläggningar av buller från större vägar, järnvägar, flygplatser och industrier samt kommuner med fler än 100 000 invånare vart femte år. Kartläggningen ska också följas av åtgärdsprogram innehållande handlingsplaner för att minska bullret. Alla data som produceras rapporteras till ett centralt organ inom EU; Noise Observation and Information Service for Europe (NOISE). Den senaste kartläggningen omfattade året 2016 och slutrapporterades till Naturvårdsverket den 30 juni 2017 och till EU 2018.

Mer information om de strategiska bullerkartläggningarna finns på Naturvårdsverkets hemsida.

Inom EU har man  infört gemensamma metoder för hur kartläggningarna ska genomföras. Från och med den 31 december 2018 är det obligatoriskt att använda den nya beräkningsmetoden Cnossos-EU, Common Noise Assessment Methods in Europe.

Övriga bullerkartläggningar:

Även kommuner som inte omfattas av EU-direktivet kan ha behov av att kartlägga bullersituationen och Sverige har sedan tidigare egna metoder för kartläggning av trafikbuller. Hittills används den så kallade Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller och spårburen trafik.

Stockholms läns Regionala Bullerkarta:

I Stockholms län genomförde Bullernätverket under 2011-2012 ett projekt som syftade till att sammanställa tillgängliga kommunkartläggningar till en regional bullerkarta. Bakgrunden till projektet var ett stort behov av att kunna se buller på regional- och mellankommunal nivå inom många samhällssektorer.

Vid tidpunkten för projektets genomförande hade 15 av länets 26 kommuner genomfört någon typ av bullerkartläggning på kommun- eller områdesnivå. En slutsats från projektet var att det finns ett behov av ökad samverkan avseende bullerkarteringar i länet. Detta gäller till exempel format och struktur för indata till beräkningsmodellerna men också tekniska aspekter samt utdata, dvs. hur kartorna ska se ut i färdigt format.

Just nu pågår en uppdatering av den regionala bullerkartan där Centrum för arbets- och miljömedicins i samarbete med WSP och Bullernätverket samlat in de nya kommunkartläggningar som gjorts sedan kartan skapades. En ny webbtjänst som visar bullersituationen i Stockholms län kommer att lanseras här under 2020.

OBS: Det ska betonas att kartläggningarnas omfattning, metodik och noggrannhet varierar vilket försvårar jämförelser mellan kommunerna . Kartan ska därför enbart användas för att ge en översiktlig bild av bullerutbredningen i länet och inte för att i detalj studera bullersituationen vid enskilda adresser eller byggnader. Kartan kommer dock att förbättras successivt allteftersom fler kommuner genomför mer detaljerade och harmoniserade kartläggningar.

Kommuner uppmuntras att rapportera till Länsstyrelsen när en ny kommunkartläggning finns tillgänglig!

Nationella beräkningar av antalet bullerutsatta:

Det har även genomförts nationella beräkningar av andelen som exponeras för trafikbuller från olika källor. Den senaste genomfördes av Sweco 2014 på uppdrag av Naturvårdsverket: Kartläggning av antalet överexponerade för buller. En ny beräkning förväntas komma under våren 2020.

En tidigare beräkning gjordes av WSP akustik och presenterade 2009: Uppskattning av antalet exponerade.

Beräkningsmetod för bussdepåer

Trafikförvaltningens internt styrande dokument som beskriver hur man ska beräkna buller från bussdepåer. Instruktionen grundar sig på en metodbeskrivning som tagits fram av Tyréns på uppdrag av Trafikförvaltningen. Trafikförvaltningen ser gärna att även andra aktörer tillämpar denna metod när det görs beräkningar på deras anläggningar, t.ex. för bedömning av exploatering i närområdet.

Instruktion – Beräkning av buller från bussdepåer_TF

Kunskapsdokument:

Kvalitetssäkring och harmonisering av bullerkartläggningar i Stockholms län, rapport från WSP på uppdrag av Centrum för Arbets- och Miljömedicin, Region Stockholm, 2014. Se de resulterande vägledningarna under fliken Regional vägledning.

Projektrapport Regional bullerkarta, rapport från Bullernätverkets projekt Regional bullerkarta, 2011-2012.

Länkar:

Naturvårdsverkets sida om förordningen om omgivningsbuller

Trafikverkets sida om att beräkna och utreda buller och vibrationer

VTI:s sida om buller och Kunskapscentrums arbete med att utveckla mät- och beräkningsmetoder