Minskat flygbuller under pandemin ledde till bättre hälsa för boende runt Bromma flygplats

Andelen som stördes och upplevde försämrad hälsa på grund av flygbuller bland boende i närheten av Bromma flygplats minskade kraftigt under den första vågen av covid-19-pandemin, enligt en ny rapport från Centrum för arbets- och miljömedicin.

Flygplan på väg att landa på Bromma flygplats

Andelen som stördes och upplevde försämrad hälsa på grund av flygbuller bland boende i närheten av Bromma flygplats minskade kraftigt under den första vågen av covid-19-pandemin (mars-juni 2020). Det visar en ny rapport från Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) där forskare har kartlagt hur minskningen av flygbuller runt Bromma flygplats under covid-19-pandemins första våg påverkade stockholmarnas vardagliga aktiviteter, välmående och hälsa. Rapporten bygger på en enkätundersökning som gått ut till boende i något av tre områden med olika hög bullernivå (låg, mellan, hög) runt Bromma flygplats. Enkäten besvarades också av en referensgrupp med boende i Nacka som inte utsatts för flygbuller.

– Flygbuller har flera negativa effekter på människors välmående och hälsa. Trots att det är vägtrafiken som ger upphov till mest störning i Stockholms län finns det en betydande andel i befolkningen som bor i närheten av Arlanda eller Bromma flygplats och som störs av flygbuller. Flygbuller är också mer störande än buller från vägtrafik, säger Charlotta Eriksson, epidemiolog och handläggare på CAMM.

Stor minskning av andel störda

Resultat från undersökningen visar dels att flygbuller i en normalsituation, det vill säga som före covid-19-pandemin, kan kopplas till flera negativa effekter på människors vardagliga aktiviteter, välmående och hälsa. Det fanns tydliga samband mellan flygbullernivån utomhus vid deltagarnas bostad och alla de besvär som undersöktes, som till exempel allmän störning, självskattat hälsotillstånd, talförståelse, koncentration, sömn och stressrelaterade symptom. Resultaten visade också att andelen som stördes mycket eller väldigt mycket av flygbuller under undersökningsperioden minskade med mellan 63 och 77 procent i de olika grupperna (låg, medel och hög bullernivå). Även andelarna som stördes i vila, avkoppling och sömn och andelen med stressrelaterade symptom till följd av flygbuller minskade markant.

– Ytterligare ett intressant fynd är att det självskattade hälsotillståndet, som generellt sett försämrades under pandemin, försämrades mindre bland de som bor vid Bromma flygplats än i referensgruppen, säger Charlotta Eriksson.

Vinster med att minska stockholmarnas exponering för buller

Rapportens resultat visar att det finns vinster att göra genom att minska stockholmarnas exponering för flygbuller, i form av minskade bullerrelaterade besvär, ökat välbefinnande och förbättrad hälsa hos en betydande andel av befolkningen.

– Det här är viktig kunskap för Stockholmsregionens beslutsfattare och handläggare inom stadsplanering och miljö- och hälsoskydd. Vi hoppas att resultaten från studien kan utgöra ett viktigt underlag vid framtida prioriteringar och beslut om den regionala utvecklingen, säger Charlotta Eriksson.

Mer om rapporten ” Flygbuller – Bromma Så påverkades stockholmarna av minskat flygbuller under Covid-19-pandemin”

Rapporten bygger på enkäter som skickades ut till ett slumpmässigt urval av 10 000 individer i åldrarna 18–85 år, boende i ett av tre olika områden runt Bromma flygplats med låg, medel och hög exponering för flygbuller. Exponeringsbedömningen gjordes utifrån objektiva data över flygbullerutbredningen runt Bromma beräknad av Swedavia. Enkäten skickades också ut till en referensgrupp av personer boende i Nacka kommun med liknande socioekonomiska förutsättningar, som exponerades lite eller inte alls av flygbuller under den aktuella tidsperioden. Totalt svarade 3 582 personer på enkäten (35,8 procent).

Foto: Sergiusz Lach/Most Photos

Lunchseminarium 26 januari ”Barn och buller i Stockholms län – Resultat från Miljöhälsorapport 2021”

26 januari, 12.00-12.45: Digitalt lunchseminarium: Barn och buller i Stockholms län – Resultat från Miljöhälsorapport 2021

Välkommen till ett lunchseminarium där Charlotta Eriksson, epidemiolog vid Centrum för arbets- och miljömedicin vid Region Stockholm, presenterar resultat om buller från den nyligen lanserade ”Miljöhälsorapport 2021, Stockholms län”.

Miljöhälsorapporten beskriver olika miljöfaktorers betydelse för befolkningens hälsa, med fokus på barn i Stockholms län. Barnen som ingått i undersökningen är i åldrarna åtta månader, fyra år och tolv år. Miljöfaktorerna som tas upp i rapporten är bland luftföroreningar, buller, klimatförändringar och kemikalier.

I rapporten kan du läsa om hur barns miljörelaterade hälsa ser ut i länet överlag, men också utvecklingen över tid och hur det skiljer sig åt mellan olika grupper, baserat på till exempel ålder, socioekonomi och geografiska förhållanden. Rapporten ger även en riskbedömning och förslag till åtgärder som kan förbättra regionens miljö och förebygga framtida risker.

Anmälan görs senast den 24 januari på Länsstyrelsens hemsida:

Barn och buller i Stockholms län – resultat från Miljöhälsorapport 2021 | Länsstyrelsen Stockholm (lansstyrelsen.se)

Seminariet är kostnadsfritt.

P4 Radio Stockholm om att bullerstörningar bland barn i länet ökar

Radio P4 rapporterar idag om resultat om buller från Miljöhälsorapport 2021 för Stockholms län. Andelen 12-åringar som störs av trafikbuller i hemmet har fördubblats sedan den senaste undersökningen (2011).

Trenden: Allt fler barn i Stockholms län störs av buller – P4 Stockholm | Sveriges Radio

Miljöhälsorapport 2021 för Stockholms län finns att ladda ner här:

Barnens Miljöhälsorapport 2021, Stockholm (regionstockholm.se)

Bilar åker under en gångbro i Husby

Vägledning Buller – Masshanteringsplatser

Denna vägledning om buller vid masshanteringsplatser kan både användas som stöd vid planering av bullriga verksamheter samt som underlag för kravställning av byggverksamheter som kommer utföra bullriga arbeten. Vägledningen är tänkt att skapa ett standardiserat arbetssätt i form av mätning, beräkning och redovisning samt öka kvalitén för bullerutredningar både före och efter etablering. Vägledningen kan med fördelas användas av samtliga aktörer i branschens värdekedja, tillsynsmyndigheter, beställare, entreprenörer, kravställare och akustikkonsulter i syfte att gemensamt få fördelarna av ett likriktat arbetssätt.

Projektet Tystare tätortsnära krossning och masshantering utfördes under 2020-2022 och är en del av Vinnovas UDI-satsning (Utmaningsdriven innovation) steg 2. Partners är Tyréns, Ecoloop, ABT Bolagen, Maskin-Mekano, Stockholms stad, Tyresö kommun och Sveriges bergmaterialindustri. Projektet finansierades av Vinnova, Sven Tyréns stiftelse och projektpartners.

Nyhetsbrev nr. 30 – ute nu!

Här kommer årets femte nyhetsbrev från bullernätverket, nummer 30 – augusti 2021.

I det här nyhetsbrevet finns även en enkät som vi i samordningsgruppen önskar att du svarar på.

Vi vill veta vad du som medlem önskar att få ut av nätverket men också om du vill engagera dig mer på något sätt.

Du hittar enkäten via länken här eller i nyhetsbrevet. Vid frågor om enkäten eller om du vill engagera dig så kan du ta kontakt med

Stefan Larsson på Länsstyrelsen i Stockholms län

Vi i samordningsgruppen för Bullernätverket vill önska er alla en trevlig läsning och en fin helg.

Bullernätverkets samordningsgrupp